Stormar
Stormar kan bildas överallt på Jorden, och det finns en rad olika stormar. Många har nuförtiden hört talas om hurricanes i USA och Västindien, tyfoner i Östasien, tropiska cykloner och tornados, men de flesta är nog okunniga om vad mistral, föhn, sirocco och samum (giftvind) är för något. Stormar har fått lokala namn om de sedan urminnes tid återkommit och orsakat svårigheter för befolkningen inom ett visst område.
Alla stormar uppstår när varma och kalla luftmassor kommer i kontakt, och styrkan i stormarna ökar i takt med ökande temperaturskillnader. De stormigaste månaderna infaller därför olika beroende på var på jorden man befinner sig. Hurricanes drabbar inte Florida i maj. Tyfoner över Filippinerna slår oftast till i juni–november (mest nederbörd i juli–september). Nordsjön har vinterstormar. Vi vet mycket om dessa årstidsmönster.
Många miljöforskare hävdar att stormar har blivit värre genom människans koldioxidutsläpp och att stormarna blir vanligare och svårare i takt med att Jordens medeltemperatur stiger. Det är ett påstående gripet ur luften.
De svåraste stormarna i Nordsjön sedan 1100-talet ägde huvudsakligen rum under medeltiden och under "lilla istiden", då man saknade sofistikerade mätinstrument men oftast noterade stormars verkningar, hur många människor som omkom, hur många fartyg som sjönk, mm: 1164 (15 000 drunknade; ett varmt år), 1212, 1219, 1362, 1436, 1566 (den mest förödande stormen i Östersjön någonsin), 1570 (Spanska armadan gick under på grund av storm; "Allhelgonastormfloden"). Under de iskalla förindustriella 1600- och 1700-talen var svåra Nordsjöstormar mycket vanliga: 1625, 1634 (samma intensitet som stormen 1981), 1662, 1663, 1694, 1695, 1697 och värst av alla 1703 (ungefär samma styrka som 1986 års Nordsjöstorm). Danmarks och Sveriges krigsflottor har genom tiderna förlorat fler fartyg i stormar än vad de gjort i samtliga krig.
Vår databas TRITON innehåller det mesta av intresse för de regeringar och företag som vill lära känna verkligheten, här ett exempel på månatlig fördelning av vissa stormar inom fyra regioner.
Förr fick vi på sin höjd veta när det stormade i vårt eget land, idag sörjer massmedierna för att vi ögonblickligen får veta när det blåser småspik på Falklandsöarna. Det är viktigt att kunna väga dessa händelser i ett större sammanhang. Tack vare TRITON kan vi det bättre än någon annan utanför USA och Japan.